Norrbovallen

Byn Hemmingen är belägen i Norsjö kommuns sydöstra del, nära gränsen till Skellefteå kommun och lokalkonkurrenten SK Örnvingen, Kalvträsk. I idrottssammanhang har Hemmingen blivit mest känt för Ernst Alm som 1922 vann det allra första Vasaloppet på skidor. Alm var född och uppvuxen i ett småbrukarhem i Hemmingen och skapade historia när han med tiden 7 timmar, 32 minuter och 49 sekunder kom först i mål på sträckan på Sälen - Mora.

I Hemmingen spelades det fotboll på lägdor långt innan idrottsföreningen bildades 1952. Davy Larsson blev den förste ordföranden och var en av många frivilligt engagerade som verkade för HIF genom åren. 1953 påbörjades arbetet med en fotbollsplan intill gårdsstället Norrbo. Det kom också att påverka idrottsplatsens namn: Norrbovallen. Mark skänktes av skogsbolaget Robertsfors. Många frivilliga anslöt till bygget av fotbollsplanen, och till sin hjälp hade Hemmingens IF även en stridsvagn! Ja, du läste rätt. Alex Nilsson hade fyndat på överskottsmaterial från andra världskriget. Edvin Bergström hjälpte till att svetsa och fästa krokar som skulle hålla för mer fredliga ändamål som att ta bort stubbar, stora stenar med mera.

Hemmingen debuterade i riktigt seriespel sommaren 1956 då laget klev in i division VII Jörnsserien. Där fick Hemmingen mäta sina krafter med idel b-lag: Jörn B, Bjurträsk B, Boliden B, Ullbergsträsk B och Missenträsk B. Debutsäsongen slutade med en femteplats.

Lilla Hemmingen var vid ett par tillfällen värd för Kommuncupen som var en stor angelägenhet för kommunens klubbar. På det som brukar benämnas som "den gamla goda tiden" hade många byar lag. Norsjö kommun var inte något undantag, och när fotbollen befann sig på toppen kunde antalet deltagande lag vara närmare 10 st. De flesta hade då även b-lag och juniorlag. I slutet på 60-talet hade Hemmingen till och med ett pojklag, och med det deltog man i kommunens sjumannaserie. Och ni kan aldrig gissa vem som drog på sig Hemmingens matchtröja i det pojklaget? Mats Waltin! Han kom senare att spela 236 landskamper i ishockey för Tre Kronor, och han har spelat VM, OS och Canada Cup. Ishockeylegendaren Waltin var nämligen sommarbarn i en by som heter Tjärnliden, drygt en mil från Hemmingen, och han valde att spela fotboll med Hemmingens pojklag på somrarna i slutet på 60-talet.

Hemmingens första serieseger lät dröja till 1971, då Hemmingen spelade hem division 6 Skellefteå med blott en förlust på hela säsongen. Även SK Storm, Sandfors, noterades för blott en förlust men Hemmingens bättre målskillnad fällde avgörandet.

Efter drygt tjugo år med spel på en grus- och jordplan så lyckades eldsjälen Ivan Lindfors driva igenom att Norrbovallen skulle bli en gräsplan. Det blev ett lyft för Hemmingen som 1976 noterades för sin bästa tabellplacering någonsin, en fjärdeplas i division 5 Elitserien Nordvästra Västerbotten. Totalt blev det sju säsonger i femman för Hemmingen.

På 80-talet började spelarflykten från byn att bli kännbar. Laget föll i seriesystemet. 1984 degraderades laget från sexan och på något sätt slöts cirkeln. Det som började i division 7 kom också att avslutas i division 7. 1986 ledde Hemmingen sjuan efter två omgångar, detta efter att ha besegrat Klutmark och Renbergsvattnet. Sedan gick det grus i maskineriet. Det blev bara en seger till för Hemmingen. Den 16 augusti 1986 besegrade Hemmingen Klutmark hemma på Norrbovallen med 3-1. Det kom att bli den sista triumfen. Avslutningen den 6 september borta mot Fromheden blev ett tack och farväl från fotbollskartan som än idag benämns med orden "fy sjutton" när det kommer på tal. Hemmingen förlorade med 17-1 i det sista framträdandet!

Tolv år efter Hemmingens avsked spelades det faktiskt division VI-fotboll på Norrbovallen. Det var nämligen så att Risliden/Lossmen SK lånade planen våren 1998 då fotbollsplanen i Risliden inte var spelbar.

Hemmingens IF lämnade fotbollskartan 1986, men år efter år har eldsjälar underhållit planen så att den fortfarande står redo för spel varje vår när snön smält bort. Gräset klipps varje sommar. I avtalet med skogsbolaget stod det nämligen att om klubben lägger ner och slutar underhålla planen, då tar de tillbaka planen och planterar skog. Ett gediget arbete genom åren av eldsjälar som Leif Andersson och Jan-Erik Larsson som förvaltar kulturskatten Norrbovallen, och vägrar låta naturen ta över den mark där HIF fordom höll hov.

Och ibland händer det faktiskt att lag vaknar upp ur sin Törnrosasömn. 2022 vaknade Hemmingens IF och återupptog seriespelet, detta i Västerbottens norra sjumannaserie. Läs mer om comebacken här: https://www.idrottsplats.se/a/en-comeback-som-heter-duga

Är Du intresserad av att läsa mer om Hemmingens IF och fotbollslagen i den kommun där HIF hör hemma? Då kan du köpa boken "Fotboll i Norsjöbygden" i vår webbshop.

Klubbmärke från Ingemar Bergs hemsida klubbmarken.com
Text och foto: Göran Bergmark (som också är författare till ovan nämnda bok).