Vi beger oss nu till Lycksele kommun och till en plats där det inte har spelats fotboll på 50 år, Kvarnheden utanför Björksele i den västerbottniska delen av Lappland. På väg 363 åker vi bredvid Vindelälven i västlig riktning när byarna Vormsele och Björksele uppenbarar sig med blott en mils mellanrum. Byarna delade hemmaplan, men inte under samma tidsperiod.
Enligt boken om Björksele bildades sportklubben 1934, men enligt andra källor (Riksidrottsförbundet) först 3/7 1939. Den första fotbollsmatchen i byn spelades i alla fall 1936 och det blev en seger för Björksele när Abborrträskliden besegrades. Matcherna spelades första tiden på ängar i byn. På 40-talet förhandlade skogsfaktor Perming med Holmsunds AB om markupplåtelse för en fotbollsplan. Byns ungdomar avverkade, bröt stubbar och anlade en fotbollsplan på Kvarnheden nedanför byn i närheten av badbäcken Kvarnbäcken. I samma period byggdes även en utedansbana i anslutning till fotbollsplanen. Där anordnade klubben danser för att få in pengar.
Björkseles första fotbollselva. Ur boken om Björksele.
Björksele SK klev in i organiserat seriespel säsongen 1943/44 och debuten skedde i Klass 2 Linbaneserien där de fick möta lag som Adak IF och IFK Kristineberg B. En andraplats blev facit när bokslut gjordes. Björksele spelade sen i Lappmarksserien och Sorseleserien innan laget splittrades efter säsongen 1948/49.
Vi beger oss 14 km österut. Vi följer Forsarnas väg, även kallad väg 363, och finner byn Vormsele. Här bildades kort efter Björkseles avsked från seriefotbollen Idrottsföreningen Kamraterna Vormsele. Den 8 oktober 1950 såg IFK Vormsele dagens ljus. När de började med seriespel 1959 valde de att spela sina matcher på Kvarnheden utanför Björksele. Öster om byn Vormsele finns det dock en väg som heter Fotbollsplanvägen. Jag svänger in där, parkerar bilen, vandrar en sväng och känner samma känsla som ”Tomten” i Viktor Rydbergs dikt med samma namn: ”Tittar mot skogen, där gran och fur drar kring gården sin dunkla mur. Grubblar, fast ej det lär båta, över en underlig gåta”. Fanns det en fotbollsplan där en gång i tiden? Varför kallas vägen Fotbollsplanvägen? Någon som vet?
IFK Vormsele debuterade i division 6 Höglandsserien 1959 och som bäst hade de två säsonger i Division 5 Elitserien Nordvästra Västerbotten, 1967 och 1969. Den sista segermatchen på Kvarnheden spelades den 12 september 1971 när Vormsele avslutade med en 4–0-seger mot Bastuträsk SK. Trots segern blev Vormsele sist i division 6 Skellefteå Norra med Bastuträsk positionen före i tabellen. Utflyttning från bygden gjorde att spelarmaterialet blev knapert och till sist fanns det ingen återvändo. 1972 blev sista året det spelades fotboll på Kvarnheden.
Tillägg från Svante Bernhard: "Vormsele försökte också säsongen 1972 i div 6 Lappmark norra men blev uteslutna pga för många WO-matcher under höstsäsongen. Det sista dokumenterade resultatet är 2-3 hemma mot Gargnäs IK den 3 september 1972. Vormsele hade raden 9 0 0 9 6-50 0 innan uteslutningen. Helgen därpå lämnade laget WO borta mot Skarvsjö (hade tidigare en ospelad mot samma lag) och en WO borta mot Umgransele FF redan i omgång 2".
Ett arkeologiskt fynd i form av resterna av en gammal målställning. Förutom konturerna av en fotbollsplan är det allt som återstår av det som en gång var en idrottsplats.
Förr var det vanligt med smeknamn på spelare. En av Vormseles elvor bestod av i princip bara skogsarbetare. Målvakten däremot gick på läroverket i Lycksele och stack därför ut från mängden. Hans smeknamn blev ”Kandidaten”.
Spelare från Vormsele som nått högre divisioner? Reidar Forsberg gick till Norsjö IF, ett av inlandets ”storlag” i division 3. Alf Lind tog steget till Flarken, också det ett division 3-lag. Den som nådde högst var Sven-Ola Sandberg, mer känd som S-O, som i unga år hamnade i Lycksele (som 1956 kvalade till Allsvenskan). Huruvida S-O hann spela någon match på Kvarnheden är oklart. Tillsammans med lagkamraten ”Stins-Olle” Sandberg (ansedd som en av de främsta målvakterna i Norrland) spelade de i det svenska U-landslaget. I juni 1953 var de båda med i U-landskampen mot Danmark. På lagbilden nedan ser vi även en viss Kurt "Kurre" Hamrin. Sverige vann landskampen med 4-0.
I en bortamatch mot SK Örnvingen, Kalvträsk, på tidigt 60-tal var det en spelare i Vormsele som väckte irritation med sitt ideliga filmande. Till slut var måttet rågat för några av Örnvingens beryktat hårdföra spelare, som helt sonika bar filmaren av planen och kastade honom i ett snår som bestod av hallonris och brännässlor. Domaren, kanske även han trött på filmandet, såg mellan fingrarna och inga straff utdelades!
Idag är det varken filmningar eller bollspel på Kvarnheden. Planen tjänar som ett skrotupplag men om träden kunde berätta så kanske de skulle ha många fotbollshistorier att förtälja. I bildgalleriet finner ni förutom foton från det som var idrottsplatsen även ett par bilder från byn Björksele och den närbelägna Vormforsen (ett av många fina utflyktsmål längs Vindelälven).
Stort tack till Stig Marklund, Svante Bernhard,
Ingemar Berg, klubbmarken.com
Text och foto: Göran Bergmark
goran@idrottsplats.se
2021-10-24
Fakta
Följ Vindelälven och väg 363, Forsarnas väg, västerut. Strax innan byn Björksele finns det en skogsväg till vänster. Följ den in i skogen. Där den delar sig ska du ta vänster och följa vägen som tar dig in på det som var fotbollsplanen och som numera är vägen ner till vattnet.
